argasocialdemokraten.blogg.se

En debattlysten, litterär kamp mot dem nyliberala väderkvarnarna!

Bolånebubbla 2.0

Kategori: , Inrikes

Man läser mer om mer om den stora bolånebubblan som är nära att spricka. Men en storskalig bolån- och skuldkris är redan här! Det är mycket oansvarigt att sänka styrräntan så pass mycket i ett finansklimat som byggs på att folk ska låna och konsumera, samtidigt som många redan har enorma skulder. En minusränta innebär att bankerna måste betala för sitt deponerade överskott hos riksbanken. Med andra ord vill de alltså hellre dela ut pengarna till en redan enormt skuldsatt befolkning i form av nya bolån. Hushållens skulder uppgick i år till 83% av landets BNP, eller ca 3960 miljarder kronor. Som exempel kan man ta upp Greklands statsskuld som uppges vara strax över 3000 miljarder kronor. Ändå pumpas det ut nya bolån och samtidigt varnar en del experter för riskerna med ett slopat ränteavdrag eller ett amorteringskrav. Det är klart att ekonomin kommer påverkas och tillväxten kommer dämpas, men är en konstant tillväxt till varje pris verkligen viktigare än den enorma privata skuldsättningen?

När man pratar om ränteavdraget är det också viktigt att nämna att den rika delen av befolkningen gynnas mycket mer här, precis som med en rad andra statssubventioner. Enligt SCB går 85% av de 30 miljarder kronor som staten årligen ge ut i form av ränteavdrag till den rika hälften av befolkningen. Den fattiga(re) delen får dela på resterande 15%. Argumentet att en avdragsförändring skulle slå hårdast mot de hushållen som har minst att röra sig med håller alltså inte. Och det är denna faktor som gör att ett slopat, eller i alla fall minskat avdrag är ändå relevant och borde genomföras. Hushåll med en bra ekonomi kan i mina ögon absolut klara av att få tillbaka mindre i form av ett ränteavdrag, och avdragen för de fattigare är ändå så pass låga, att även de kan och måste klara av ett minskat avdrag. Speciellt låginkomsttagare bör ändå inte stimuleras till diverse lån, då återbetalningen oftast är mycket osäker. Tyvärr har ju vårt konsumentsamhälle bidragit till att alla kan och ska låna pengar till allt möjligt.

Det är också värt att nämna att majoriteten av de som är skuldsatta är låg- och medelinkomsttagare. Endast 18% av de totala skulderna härstammar från höginkomsthushåll. Är det inte ett tydligt mönster man kan se här? Vanliga medelinkomsttagare, såsom fattigare låginkomsttagare bokstavligen mjölkas här på sina bolån av storbankerna, medans den rika delen av befolkningen subventioneras på sina lån. Och tyvärr vill ju bankerna, som ändå är vinstdrivande företag och inte någonstans institutioner, inte direkt stödja förslag som ett slopat eller minskat ränteavdrag, då de vinner stort på detta ohållbara system. 

Förra veckan kunde vi läsa om dem fyra storbankernas kvartalsvinster. Bankfesten verkar aldrig ta slut, 35 miljarder kronor i vinst år 2009, ett år efter finanskrisen. År 2013 var vinsten 92 miljarder kronor, 81 miljarder 2014, och i år är vinsten redan uppe vid 70 miljarder kronor. En galant vinst i en ekonomi som annars verkar stå nästintill stilla. Självklart måste bankerna kunna få tjäna pengar på sin verksamhet, men inte på bekostnad av det svenska folket och landets ekonomi! 

Kommentera inlägget här: