argasocialdemokraten.blogg.se

En debattlysten, litterär kamp mot dem nyliberala väderkvarnarna!

Därför kan och måste Storbritannien lämna EU!

Kategori: Allmänt

 

 

Denna torsdag har i alla fall jag väntat på i över två år nu! Storbritannien röster om ett fortsatt EU-medlemskap. Jag hade gärna sett ett Brexit, även om det i nuläget verkar mycket osannolikt! Man kan inte ena en kontinent via marknads- och finanspolitiska överenskommelser och mer eller mindre lämna ut ländernas- och människornas egna intressen. Att Euron och den moderna EU modellen var en mardröm från första början är tyvärr ett dystert faktum. När Euron kom mellan åren 2000 och 2002, så hade EU regionen, redan då, en arbetslöshet på 9%, strax innan finanskraschen 08 var den "nere" på 7%, för att sedan klättra upp över 11%. De senaste åren har den pendlat där uppe, någonstans mellan 9 och 11%. Alltså är runt 10%, eller ca 50 miljoner människor i hela EU områden, utan arbete.

Vad EU har missat är att integrera och förena kontinentens länder via en politik som bygger på social rättvisa och lika chanser för alla, inom utbildning, arbete och dem offentliga systemen. Det har inte blivit ett Europa för småföretagare, för arbetstagare, för unga, för gamla, för sociala svaga eller för arbetarfacken! Det har blivit ett Europa för storbankerna, för gigantiska export- och handelsföretag, helt klart för försvarsföretag och naturligtvis för investment- och tradingsektorn.

På senare tid har kollektivavtalen attackerats, låglönejobb har exploderat och fler och fler människor skuldsätter sig. Under tiden ställer EU domstolen försiktiga frågor angående Draghi och ECBs rätt att vilja rädda Euron år 2012, när Grekland var nära en statskollaps. Under tiden fortsätter också den vansinniga minusräntepolitiken; det är numera billigare att ta an sig nya skulder än att spara pengarna. Förra månaden fick till exempel den tyska staten för första gången betalt för att låna pengar från den europeiska centralbanken! Man måste verkligen påminna sig själv att detta är realitet!

Kan en europeisk integration- och union verkligen skapas ur ett Europa som styrs och ägs av bankerna? Svaret är ett solklart nej, även om den inte har högst relevans i dagens artikel. Den handlar ju ändå om Storbritannien.
Egentligen har engelsmännen inte mycket att frukta om de nu skulle lämna EU. För det första är Pundet en starkare valuta än hela Euron, Storbritannien har via sitt koloniala förflutna stora handelsnätverk i hela världen, som kunde utnyttjas, även om EU inte skulle förhandla fram ett nytt handelsavtal med Storbritannien. Denna risk är dock mycket liten, då resten av EU importera väldigt mycket råvaror från just Storbritannien. Landet skulle alltså inte uteslutas ur den europeiska handeln!

Brexit-supportrar och populister argumenterar också helt fel. Dels så pratas det väldigt mycket om invandring och flyktingar, vilket är skrattretande, då landet förra året tog in runt 20.000 flyktingar. Dels så skyller många på den hårdreglerade handels- och finansmarknaden inom EU, som förstör mycket för den brittiska ekonomin. Detta påstående är helt fel och detta styrks av faktumet att ingen av de engelska finanshusen, bankerna, politiska mittenpartierna, eller andra finansorganisationerna, plus diverse internationella organisationer och företag, är för ett Brexit. De vill naturligtvis ha fortsatt tillgång till EUs avreglerade och gigantiska finansmarknad. Detta bör man satsa på när man prata ekonomi och handel!

Det viktigaste med ett Brexit hade i mina ögon ändå varit att detta kunde ses som ett startskott, som till slut leder till en fullständig kollaps av EU monstret, i alla fall ur ett ekonomiskt perspektiv. Och även om Storbritannien inte är i ett så pass stort behov av att lämna unionen, trots en ändå ökande statsskuld på nu 80% av BNP, trots en arbetslöshet, om än en officiellt låg sådan, som ändå inte omfattar miljontals låga löner och mikrojobb, och trots en allt större socialt och ekonomiskt klyfta mellan rik och fattig, så kan detta land ändå signalera en förändring.

Bor man inte i länder som Storbritannien, Frankrike eller Tyskland, så har ens liv och arbetssituation inte blivit särskilt bättre via EU och Euron. Från början var meningen med unionen att den skulle kunna tvinga fram sociala och arbetsrelaterade anpassningar i dem europeiska länderna. Men saken är denna att dessa reformer och förändringar borde ha gjorts innan unionen och valutan kom! Resultatet av den vägen som valdes är enbart en ända: obalanserad ekonomisk konkurrens, vilket är lika med lönedumpning!

Och det är precis den arbetsmarknadssituationen vi har idag, om man nu vill bortse från skuldkrisen i Europa. Vi har en rad länder med låga löner, låga eller nästa inga skatter, lösa regleringar och lagar. Och naturligtvis är det alltid dessa stater som vinner på den fria marknads- och arbetsrörligheten. Men är detta verkligen det Europa vi hade drömt om? Vi kan fråga dem länderna med en arbetslöshet över 15, ja över 20% hur de ser på saken. Vi kan fråga oss själva vad vår välfärd tycker om detta Europa.

Och en sista sak är helt glasklar: skapar man ojämna förutsättningar, åt bege håll, vilket vill säga att man utnyttja redan fattiga människor via låga löner och ett dåligt socialsystem och samtidigt missgynna eller bortprioritera ländernas egna folk, då kan man garanterat se en växande och kraftfull nationalism och rasism!

Det är just därför Storbritannien, men även andra länder inom EU behöver ett Brexit, så att andra exits mår följa, bort från denna omänskliga, osociala union, som enbart verkar definiera sig via pengar och marknaderna och som enbart verkar lyda storkapitalet.

Nyliberalismens politiska vakuum

Kategori: Allmänt

 
 
Min vänner, det är snart dags att inse att andra, mer rabiata politiska makter kommer, än en gång, härska över vår civilisation. Jag har alltid haft ett starkt förtroende för denna ledande västliga civilisation; att den kan utvecklas till nya höjder, oavbrutet skapa ny intellektualism, kultur, konst, litteratur, diplomati, filosofi, ja, helt enkelt modern humanism och mänsklighet. Tyvärr är detta förtroende nu nära noll och den riktade blicken mot framtiden ser mörka moln på horisonten.
 
Ett av dessa moln, men inte det mörkaste av alla, var presidentvalet i Österike förra helgen, där en högerextrem politiker knappt förlorade posten som skulle gett honom makt över parlamentet och, för övrigt, militären i Österike. Lite mindre än 50%, eller hälften av landets befolkning, röstade för den högerextrema Norbet Hofer i Österike. Bland arbetarna i landet var stödet till och med 83%. Och där ligger väl ändå huvudpoängen; världens arbetare, de som bygger upp vår välstånd, de har helt enkelt svikits av politiker som numera enbart lyder det globala kapitalets vidriga melodier. Strör man över lite mångkulturella problem, terrorism och rädslan för den egna, och för folkets framtid, så har man skapat sig en rik grogrund för höger- och vänsterextrema, för den delen, plantor som just nu växer som ogräs.Den politiska åkern har övergetts av de etablerade partierna och nu kommer snart andra lantmän in och odla giftiga frön.
 
Det är tyvärr just nyliberalismens ideologi att överge existerande politiska strukturer och lämna enbart aska bakom sig. Till och med i mitt hemland Tyskland, där högerpopulistiska krafter var komplett tysta under en väldigt lång tid...sedan andra världskrigets slut, har nu nya toner börjat formas, av det, delvis ganska högerstående, partiet AfD. Ett parti som inte existerade för 3 år sedan och nu klättrat över 15% måste man bara se som en indikation på en väg som har ledd i fel riktning! Europas mäktigaste kvinna, Angela "finansmarknadernas vän" Merkel, härskar än över andet, men redan nästa år, under valet, kan detta ändras. Det krävs inte mycket längre, men det har redan hänt allt för mycket. Troligtvis kommer AfD inte går ur detta val som vinnare, men det politiska klimatet kommer helt klart förändras.
 
Samtidigt som Tyskland, så kommer även Frankrike rösta nästa år, och där har vi ännu en högerpopulist, Le Pen. Och även i USA kommer det röstas fram en ny president, som kanske kommer heta Donal Trump. Överallt, var man än riktar blicken, så förlorar de gemena partierna, både inom den socialdemokratiska- och den borgerliga ramen. Detta hände rpå grund av att dessa partier har helt tappat kontakten med sina väljare. Och precis som USA och NATO har skapat ett politiskt maktvakuum i Mellanöstern, så har nyliberalismens radikalfria marknads-och finanspolitik skapat ett politiskt vakuum i västvärlden. Likt en ekonomisk dammsugare har allt som heter välfärd, sociala tänster, arbetskollektiv, grundlöner, rättigheter, utbildning och kunskap, regleringar, och sedan en tid tillbaka till och med massiv skuldsättning av stat och människor, sugits upp och på andra sidan kom det ut enbart: Luft!
 
Så egentligen är det inget politiskt vakuum i sig, utan tom politisk luft, som nu ge liv åt nya partier och deras lungor. Hur mycket luft som krävs för ett djupt andetag som räcker till ett kraftigt skrik återstår att se, men en sak är klar, luften för dem gamal partierna blir allt tunnare och snart kan de första patienterna kommer dö! Läkaren nyliberalism kommer då helt enkelt gå i vänteläge, och kommer sig visa igen först, när psykpatienterna har gjort sitt med våra länder och människor!